www.smot.se använder sig av cookies (kakor). Genom att fortsätta på webbplatsen godkänner du användandet av cookies. Läs mer om cookies. Stäng
Musik
Spelperiod: 29 aug - 29 aug |
Köp biljett
Ingår i: Klassisk torsdagKlassisk torsdag Ditt valDitt val
Köp biljett

Allt ljus på Viktoria

Klassisk Torsdag

Först ut i säsongens torsdagsserie är vår flöjtist Viktoria Stenborg Lindström, som inleder med dansken Carl Nielsens berömda flöjtkonsert – en poetisk och humoristisk hyllning till instrumentet. Dirigerar gör Malkovinnaren Ryan Bancroft (USA).

Viktoria Stenborg Lindström (född 1990) fick fast anställning i Jönköpings Sinfonietta efter nyår och är därmed ett av de senaste tillskotten i orkestern. Viktoria kommer från Stockholm där hon utbildat sig på Kungliga musikhögskolan 2009-2016 och vid RSPO orkesterakademi i Stockholm, 2017. Hon har bland annat medverkat i produktioner med Kungliga Filharmonikerna och Kungliga Hovkapellet på operan i Stockholm.

Om Ryan Bancroft

Dirigent den här kvällen är stjärnskottet Ryan Bancroft, vinnare av såväl jury- som publikpriset i den prestigefulla Malko Competition for Young Conductors i Köpenhamn, 2018 – där han deltog med just Nielsens flöjtkonsert i finalen. Bancroft föddes i Los Angeles men är numera bosatt i Holland. Till skillnad från många, vår chefsdirigent Christian von Gehren inkluderad, dirigerar Bancroft helt utan dirigentpinne.

Program

Carl Nielsen                       Flöjtkonsert                                              18´                

Beethoven                         Symfoni no 4                                             37´                

 

Medverkande

Jönköpings Sinfonietta

Dirigent Ryan Bancroft

Solist Viktoria Stenborg Lindström (tvärflöjt)

Om serien Klassisk Torsdag Allt ljus på…

Under fem torsdagar uppträder våra stjärnor i ett lättsamt och tillgängligt format, en timmes konsert utan paus. Här är ditt möte med musiken det viktiga. Kom som du är och upplev högklassig konst i varma ramar. Fem fantastiska solister och orkesterns chefsdirigent står redo – för att du ska lära känna dem lite närmare. Dessutom tre gästdirigenter! Välkommen på veckans vackraste vardag.

Verkskommentarer

Carl Nielsen                                  Flöjtkonsert

1865-1931                          Allegro moderato

                                            Allegretto – Adagio ma non troppo – Allegretto – Tempo di marcia

Carl Nielsen var utan tvekan Danmarks ledande tonsättare vid förra seklets början, och naturligtvis var han god vän med åtskilliga av musikerna i det dåtida Köpenhamn. 1922 ringde han i något ärende upp pianisten Christian Christiansen men han blev distraherad när han i luren hörde musik som spelades av blåsare i bakgrunden. Han var mycket nyfiken att få veta vad det var för musik och fick höra att man repeterade Mozarts Sinfonia Concertante för blåsare och orkester. Eftersom Mozart var Nielsens husgud, och blåsarklangen fascinerade honom blev han eld och lågor och skyndade sig iväg för att genast träffa pianisten och de fem medlemmarna i Köpenhamns Blåsarkvintett. Mötet var inspirerande och resulterade i att Nielsen började skriva en Blåskvintett, en av de första sedan slutet av 1700-talet. Detta blev ett så framgångsrikt verk att Nielsen också bestämde sig för att skriva en solokonsert för var och en av de fem musikerna. Han lovade dem att han skulle ta stor hänsyn till vars och ens temperament och tekniska förutsättningar. Ingen annan tonsättare har, varken förr eller senare, gett sig på ett sådant projekt, och dessvärre fick inte heller Nielsen möjlighet att fullborda tanken.

Det var bara Holger Gilbert Jespersen som fick en flöjtkonsert 1926 (han spelade in den på grammofon 1950!) och Aage Oxenvad som fick en klarinettkonsert 1928. Man kan verkligen beklaga att serien inte fullbordades, eftersom dessa båda konserter är lysande och originella. Tanken på de aldrig komponerade konserterna för oboe, fagott och horn retar fantasin, men Nielsens bortgång satte definitivt stopp.

Flöjtkonserten fick sin sista finputs under ett uppehåll i Florens och den uruppfördes strax därpå i oktober 1926 i Salle Gaveau i Paris vid en konsert som endast presenterade verk av Nielsen. Jespersen var förstås solist, och hans dragning åt den eleganta franska musiken satte sina spår i kompositionen. Det blev en stor framgång. Ändå reviderade tonsättaren konsertens slut en smula.

Nielsen har lyckats komponera in en god portion av sin varma humor i musiken och han har lyckats undvika alla klichéer. Instrumentationen rymmer överraskningar: bland annat spelar bastrombonen en viktig roll. Som så ofta i Nielsens längre verk utvecklas musiken som ett sökande efter rätt tonart och den intelligenta flöjten får finna sig i att ledas rätt av den tämligen burdusa trombonen som av en händelse hittar rätt mot slutet.

Nielsen hävdade att ”flöjten inte kan förneka sin sanna natur. Dess hem är Arkadien och den föredrar pastorala stämningar. En kompositör måste därför sikta in sig på dess vänliga natur om han inte vill bli stämplad som barbar.” Denna definition följer Nielsen förvisso i verk som den älskliga Dimman lättar för flöjt och harpa, men i Flöjtkonserten ville han tydligen hellre bli stämplad som just barbar, för i konserten finns åtminstone några avsnitt där flöjten spelar helt nya och överraskande roller. De båda satserna bildar en ytterst vital, ofta djupt poetisk konsert, skriven i äkta danskt gemyt.

 

Ludwig van Beethoven              Symfoni nr 4 B-dur op 60

1770-1827                          Adagio - Allegro vivace

                                            Adagio

                                            Allegro vivace

                                            Allegro ma non troppo

 Beethoven var mitt uppe i det slitsamma arbetet med det som vi kallar hans ödessymfoni, alltså den femte, när den schlesiske greven Franz von Oppersdorf beställde två nya symfonier av honom, och krävde att de snabbt skulle vara färdiga. Beethoven var ju inte den som bara kunde skaka fram musik ur rockarmen, han behövde grubbla och göra skisser, göra om och justera. En symfoni kunde ta flera år att värka fram. Han insåg genast att femman inte skulle kunna bli ett av de beställda verken: han skulle inte hinna slutföra det verkets komplicerade tonspråk och nyskapande tankar inom utsatt tid, så han påbörjade istället en helt ny, enklare symfoni. 

Helt utan förberedande skisser (i alla fall finns inget för en gångs skull bevarat) kastade sig den erfarne mästaren in i arbetet, och den nya symfonin blev färdig i tid för uruppförandet i Wien våren 1807. Det hade gått förvånansvärd snabbt och lätt. För besväret fick Beethoven 500 floriner, men den andra symfonin som greven beställt, blev aldrig skriven. Beethoven gillade inte beställningsverk, om han inte av ekonomiska skäl var tvingad till det. 

Fjärde symfonin spelades första gången vid en privat konsert i furst Lobkovitz palats i Wien. I ”Journal des Luxus und der Moden” kunde man i april läsa: ”Beethoven gav två konserter i furst L:s hus, där inget annat än hans egna kompositioner framfördes; nämligen hans fyra första symfonier, en uvertyr till tragedin Coriolanus, en pianokonsert och några arior ur operan Fidelio.” Vilket program! Det gavs verkligen monsterkonserter vid denna tid! Men tonsättarna måste också ta chansen att presentera sig och sin musik vid de få tillfällen som gavs. Det kan vara intressant att veta att det vid den här tiden inte fanns någon offentlig orkester eller konserthus i Wien. Det var ofta förmögna adelsmän som samlade ihop lediga musiker för att i deras hem, det vill säga ståtliga palats, ge konserter för ofta inbjudna lyssnare. Det hände också att turnerande virtuoser eller de hetaste tonsättarna själva skrapade ihop stads-, militär-, teater och amatörmusiker för att bilda en tillfällig orkester, som ofta repeterade på morgonen och gav konsert på kvällen – samma dag. Så var säkerligen fallet med denna musikhistoriskt viktiga konsert. 

Fjärde symfonin börjar hemlighetsfullt och trevande. Första satsen består av korta avbrutna idéer, pukvirvlar, mystiska violainsatser och generalpauser. Till och med kollegan Carl Maria von Weber var förbryllad över denna ovanliga uppläggning. Det låg inte för Beethoven att skriva alltför förväntansbart. Men så bryter ett leende solljus fram i första satsens snabbare del, och andra satsen anses höra till de vackraste av Beethovens alla långsamma symfonisatser. Det har blivit en drömbild utan mörka skuggor, hållen i en ovanlig sonat-rondo-form. Observera att den pulserande figur som i början spelas av andrafiolerna mot slutet dyker upp i den ensamma pukan. Ett snabbt och elegant scherzo utgör tredje satsen, i några källor betecknas den som menuett, men den går i alla händelser långt utanför en traditionell menuetts ramar. Finalen är fylld av musikantisk spelglädje, där ett livligt och en smula rastlöst tema skämtsamt gäckande lyser igenom överallt. Dessutom får hela verket en homogen prägel genom att finalen gör subtila anspelningar på åtskilliga av de teman som tidigare förekommit i symfonin.

Stig Jacobsson

Medverkande

Flöjt

Ensemble

Jönköpings Sinfonietta

Jönköpings Sinfonietta

Orkestern bildades 1988 och rör sig i ett stort område, både konstnärligt och geografiskt. Kulturhuset Spira i Jönköping är den fasta spelplatsen men orkestern spelar också i konsertlokaler, kyrkor och skolor i Jönköpings län, i andra delar av Sverige och i Europa.

Relaterade artiklar

Artikel

Nu släpper vi säsongen 19/20

Explosiv parisisk dans, världsberömd norsk klassiker. Prisvinnande dirigenter, småländsk kärlek, Bach och Lena Endre. Hu...

Musik
Artikel

Lisbeth har receptet för en helnorsk torsdag

Som 21-åring lämnade hon Norge för oboestudier i Värmland. Nu har Lisbeth Bjelke hunnit ge Jönköping 18 år som musiker –...

Musikal
Artikel

Så gör musikalerna dubbel succé i Spira

Kulturhuset Spiras strategiska musikalsatsning har visat sig vara ett lyckokast. Statistiken skulle göra många branscher...

Adrian Roach häller te
Musik
Artikel

En äkta cream tea!

Vad kan ge en mer engelsk smak än att prata te med en äkta engelsman? Adrian Roach berättar om den perfekta koppen te oc...

Lou visar de bästa tillbehören
Musik
Artikel

Den amerikanska drömpannkakan

När Jönköpings Sinfonietta den 6 december tar sig an amerikanska toner är det nästan som hemma för orkesterns fagottist...

Jönköpings Sinfonietta
Musik
Artikel

Jönköpings Sinfonietta framför ny svensk orkestermusik

Fredag 27 april framför Jönköpings Sinfonietta och chefsdirigenten Christian von Gehren tio nya orkesterverk i samband m...