www.smot.se använder sig av cookies (kakor). Genom att fortsätta på webbplatsen godkänner du användandet av cookies. Läs mer om cookies. Stäng
Jupiter
Musik
Spelperiod: 08 sep - 08 sep |
Ingår i: SöndagssymfoniSöndagssymfoni Ditt valDitt val Klassisk musik

Jupiter

Söndagssymfoni no 1

Jönköpings Sinfonietta öppnar säsongen med att sätta Mozart i fokus. Hans 41a och sista symfoni, ofta benämnd Jupiter, är kronan på verket i denna konsert som också bjuder på musik av Debussy och Ibert med Francisco López som flöjtsolist.

Konserten inleds med Jacques Iberts hyllningsverk till Mozart, beställt till minne av den store mästarens 200:e födelsedag. Även detta skulle visa sig bli ett sista orkesterverk av Ibert, som i musiken inspireras av Mozart men moderniserar med influenser från sitt 1900-tal. Vi får också höra Iberts intrikata flöjtkonsert, med solisten Francisco López vid flöjten.

Sedan spelas, den vid komponerandet blott 27-årige, Claude Debussy och hans Petit Suite. Den uppmärksamme kan höra influenser av såväl Saint-Saëns som Grieg. Musiken är ursprungligen skriven för dubbla pianon men spelas här i arrangemang för orkester.

Efter paus är det så dags. Jupiter. Wolfgang Amadeus Mozart lyckades sommaren 1788 med konststycket att under två månader komponera inte en, utan tre symfonier. Den sista av dessa, nr 41 som också kallas Jupiter, blev också den sista symfoni han någonsin skrev. Och kanske sparade han det bästa till sist. Det är storslaget, grandiost och sådär ljust som nästan bara tonarten C-dur kan vara.

Speltid 120 minuter inklusive paus

Konserten ges även 7 september i Gummifabriken, Värnamo

Introduktion 45 minuter före

Introduktion 45 minuter före

Program

Jacques Ibert – Hommage a Mozart                                             5 min
Jacques Ibert – Flöjtkonsert                                                        22 min
Claude Debussy – Petite suite                                                    15 min

Paus                                                                                            25 min


Wolfgang Amadeus Mozart – Symfoni nr 41 C-dur “Jupiter”   35 min

 

Besättningslista 

Violin 1

Torun Fredberg
Joakim Zetterqvist
Ines Ramirez
Juliana Shapiro
Paula Hedvall
Gabriela Prokocka

Violin 2

Staffan Ebbersten
Isa Hammarsten
Marie Stigmer
Farida Saifeeva
Katarina Bergendahl Högsta

Viola

Igor Victorovitch
Mari Paz Albinana Delegido
Sophie Bretschneider
Evgueni Lobas

Cello

Mirjam Kammler 
Mari Wall Söderhjelm
Maja Molander

Kontrabas

Anders Gerhardsson
Erik Ottosson

Flöjt

Viktoria Lindström
Helena Granberg

Oboe

Thomas Bodin
Tinny Tin-Yi Cheung

Klarinett

Paloma Pinto Viloria
Beatrice Seyzeriat

Fagott

Tony Liu
Adolfo Cabrerizo Martinez

Horn

Johan Tiger
Per Wilhelmsson

Trumpet

Martin Isaksson
Andreas Parmerud

Pukor

Mats Olsson

Slagverk

Johan Bejke

Harpa

Ingegerd Fredlund

 

Verkkommentarer

Jacques Ibert (1890 – 1962)

Hommage a Mozart 

Flöjtkonsert

  • Allegro
  • Andante
  • Allegro scherzando 

Jacques Ibert fick sina musikstudier avbrutna av mobiliseringen inför första världskriget, och han kom inte tillbaka till Pariskonservatoriet förrän han var 29 år gammal, men erhöll då snabbt det åtråvärda Rompriset, som Franska Akademin delade ut årligen till en ung lovande tonsättare. Under de tre år han tillbringade i Rom på Akademins bekostnad utvecklade han en stor produktivitet och fann sig så väl tillrätta att han 1937 fick tjänsten som direktör för Franska Akademiens institution Villa Medici i Rom.

         Ibert komponerade ofta rytmisk och vital musik, och hans polytonala tonspråk fick en smakfull fransk kryddning. Hans musik kan vara både känslig och älskvärd, ofta med några humoristiska glimtar i ögonvrån, men den kan förvisso också gå på djupet, när så behövs. Idag tjusas man gärna av dess genomskinliga balans och klarhet. Han har med sina neoklassiskt diverterande och smått ironiska verk personifierat fransk esprit och spiritualitet.

         Det var därför inte oväntat att det just var Ibert som sent under året 1956 fick Franska Radions beställning på ett verk som skulle högtidlighålla 200-årsminnet av Mozarts födelse. Han var känd för att älska Mozarts musik, och hade även komponerat solokadenser till dennes fagott- och klarinettkonserter. Resultatet av beställningen blev detta relativt korta rondo, orkestrerat för en orkester av Mozart-storlek, och genomsyrat av den lekfulla elegans som vi också kan hitta i Mozarts egna operauvertyrer. Men naturligtvis är detta inte en pastisch, tvärtom har Ibert gett musiken en tydlig 1900-talstouch, med harmoniska kryddor från vår egen tid. Hyllningen till Mozart han inte bli färdig under jubileumsåret, utan fick sin premiär året därpå, och dessvärre visade det sig att detta blev Iberts sista orkesterverk.

         Den på sin tid kände och betydande franske flöjtisten Marcel Moyse uruppförde Iberts synnerligen svårspelade, men eleganta och färggranna flöjtkonserten i febru­ari 1934 under en konsert i Pariskonservatoriets stora sal. Musiken är som alltid hos Ibert klassisk och kammarmusikalisk i strukturen. Första satsen är ett lyriskt och lättsamt Allegro. Andantet är varmt och sångbart, med en alltmer lidelsefull mellandel. Här finns också en ömsint duett för flöjt och soloviolin över en mjuk stråkmatta. Finalen är nästan en hel concertino i sig själv, med sina tre kontrasterande delar. Först livligt virtuos och dansant med flöjtarabesker, vilka överraskande leder över till en lyriskt pastellfärgad episod, och därpå en kort avslutande kadens.

 

Claude Debussy (1862 – 1918)

Petite Suite

  • En bateau . Andantino
  • Cortège. Moderato
  • Menuet. Moderato
  • Ballet. Allegro giusto

Som tjugosjuåring komponerade han 1889 den fyrasatsiga Petite Suite med en fingertoppskänslighet som kan jämföras med franska 1700-talscembalister som Couperin och Rameau. Men i det här verket blickar Debussy inte bara bakåt i historien, han har också lyssnat till samtida mästare som Camille Saint-Saëns och inte minst Edvard Grieg, och han blickar även framåt genom att i En bateu – I båten – skriva sitt kanske första verkligt typiskt impressionistiska stycke, både i stil och motiv är det nära besläktat med Claude Monets berömda målning ”Impression – soluppgång”, den målning som gav namn till hela impressionismen, och som visar några båtar i en hamn. Det var också det här året, 1889, som man höll en epokgörande världsutställning i Paris, där Debussy bland annat kunde höra javanesisk gamelanmusik, något som öppnade hans öron för nya skalor och klanger – och Picasso fascinerades av urfolkens masker. I Cortège målar Debussy upp en festlig procession, medan den ovanligt mogna och graciösa Menuetten är en mer hövisk dans, nästan som ackompanjerad av luta. Den lilla sviten slutar med balettmusik full av rörelse och med en fransk vals i bakgrunden.

         Debussy skrev alltså den här musiken för dubbelpiano, men här gången får vi höra Petite Suite i orkesterkläder. Det är många av Debussys eleganta pianostycken som arrangerats för orkester, och den här gången är det en av hans många franska kollegor som svarat för uppgiften: Henri Büsser, som för övrigt uppnådde den aktningsvärda åldern 101 år, men mest spelat en roll i skymundan.

 

Wolfgang Amadeus Mozart (1756 – 1791)

Symfoni nr 41 C-dur (K551)

  • Allegro vivace
  • Andante cantabile
  • Menuetto: Allegretto
  • Finale: Molto allegro

Sommaren 1788 uppbådade Wolfgang Amadeus Mozart alla sina krafter för att under loppet av en dryg månad komponera sina tre sista symfonier: den leende nr 38 i Ess-dur (fullbordad den 26 juni), den tragiska nr 40 i g-moll (25 juli) och den grandiosa nr 41 i C-dur (10 augusti).  Vilken makalös bedrift! Men varför komponerade han sedan inga fler symfonier, när han i alla fall hade drygt tre år kvar att leva? Han kunde ju arbeta snabbt, och visar här att han in i minsta detalj behärskade konsten. I dessa tre mästerverk hade han i själva verket nått längre än i något tidigare verk, längre än någon tidigare symfoni över huvud taget! Är det där skon klämmer? Kanske kände han att han gett sig ut på vägar som ledde längre än han kunde överblicka. Var han ute på svag is. Han levde trots allt under den klara och balanserade klassicismens tidevarv, då ”lidelser, hur häftiga de än må vara, aldrig får uttryckas så att de blir osmakliga, och musiken inte ens i de hemskaste situationer får såra örat, utan även då måste behaga, det vill säga alltid förbli musik” – i dessa symfonier står han redan på gränsen till något nytt. Han hade börjat knacka på dörren till romantiken, den period då känslorna började svalla.

         Det verkar som om Mozart lyckades skriva av sig sina bekymmer med symfonin i g-moll (nr 40), för när han utan uppehåll kastade sig in i arbetet med nästa symfoni var hans tonspråk åter ljust och överväldigande. Han använde sig dessutom av den problemfriaste av alla tonarter, C-dur. Symfoni nr 41 har uppkallats efter den grekiska överguden Jupiter, ett ovanligt väl valt namn på en storslagen musik. Men det är oklart vem som hittade på namnet.

         Första satsen är brett upplagd och majestätisk. Den långsamma andra satsen är däremot nästan genomskinlig och himmelskt vacker. Menuetten är en raffinerad kusin till Mozarts många tyska danser med inspiration i bondesamhällets musik. Finalen är ett oöverträffat mästerverk av kontrapunktisk skicklighet. Man har med all rätt här talat om andens seger över materien.

Stig Jacobsson

 

Medverkande

Dirigent

Flöjtsolist

Ensemble

Jönköpings Sinfonietta

Jönköpings Sinfonietta

Orkestern bildades 1988 och rör sig i ett stort område, både konstnärligt och geografiskt. Kulturhuset Spira i Jönköping är den fasta spelplatsen men orkestern spelar också i konsertlokaler, kyrkor och skolor i Jönköpings län, i andra delar av Sverige och i Europa.

Relaterade artiklar

Musik
Artikel

Han lockar skratt ur John Bauers mörker

Jonas Valfridsson, 38, har komponerat ett sexsatsigt verk för kör och orkester till John Bauers minne. Nu uruppförs John...

Jönköpings Sinfonietta
Musik
Artikel

Jönköpings Sinfonietta framför ny svensk orkestermusik

Fredag 27 april framför Jönköpings Sinfonietta och chefsdirigenten Christian von Gehren tio nya orkesterverk i samband m...

Musikal
Artikel

Så gör musikalerna dubbel succé i Spira

Kulturhuset Spiras strategiska musikalsatsning har visat sig vara ett lyckokast. Statistiken skulle göra många branscher...

Musik
Artikel

Stjärndirigenten som jobbpendlar mellan Jönköping och Tyskland

Söndag 8 oktober gör den tyske stjärndirigenten Christian von Gehren sin första konsert som chefdirigent för Jönköpings...

Musik
Artikel

Lisbeth har receptet för en helnorsk torsdag

Som 21-åring lämnade hon Norge för oboestudier i Värmland. Nu har Lisbeth Bjelke hunnit ge Jönköping 18 år som musiker –...

Adrian Roach häller te
Musik
Artikel

En äkta cream tea!

Vad kan ge en mer engelsk smak än att prata te med en äkta engelsman? Adrian Roach berättar om den perfekta koppen te oc...